SMEK-kväll
Nu är jag helt slut. Kanske var lite nervös för den här SMEK-kvällen iaf? Skit samma, nu har vi fixat det och vi fixade det kanonbra! Var alldeles lagom med folk där (ett tag använde vi nog ganska exakt alla sittplatser som fanns), värmeljusen brann, alla spelade spel och skrattade och verkade ha trevligt. Och mitt utskott består av helt underbara, söta, ansvarstagande, trevliga människor. Me like A LOT!
En litet minus måste jag ändå ge kvällen. Eller mig själv kanske? Jag skulle ju ge mig på att låsa och larma Villan själv för första gången. Tyckte att det var lika bra att låta alla gå hem, eftersom jag vet att jag är jättenojig och springer runt och dubbelkollar allt. Så - när jag väl var kvar på Villan var det bara att plocka ihop allt, släcka, låsa, larma. MEN. Jag hade ju helt glömt bort hur otäckt jag tycker att det är med stora tomma hus, mörker och larm. Och nu var det liksom allt det där på samma gång. Ischa, som min farmor brukade säga. Men, massa djupa andetag, mobilen i handen och två jättenervösa samtal till Stampus pubmästare (som har hand om Villan) så hade jag lyckats komma därifrån. Puh!
Skitlyckad kväll, ser fram emot tisdag när vi ska sätta oss ner och spåna på teman för resten av våra SMEK-kvällar!! (nu ska jag nog ta mig hem från Campus, börjar bli dags)
