Lördag v21
1) Förintelsen var för hemsk för att förstås...
Familjen var i Auschwitz i förra veckan, och visade kort nu när de var på besök... Fy fan säger jag bara. Bara av att se bilderna blir man ju lätt illamående, och man kan liksom inte förstå det! Bilder på långa rader med hus, och i varje rad efter rad med trevånings (!) våningssängar där det sov 2-3 personer i varje säng.... Det blir stört mycket folk! Och det var ju ändå bara dem som man "sparade" som arbetskraft.. Jag kan liksom inte föreställa mig hur de som arbetade där tänkte för att klara av arbetet.. När man tar emot ett tåg med människor, sorterar upp dem efter arbetare/ska dö, och inte ens skriver ner namnen på de som ska avrättas utan bara skickar in dem i gaskammaren?!?!! Jag kan bara inte förstå det! Men de måste ju ha varit sjukt duktiga, många trodde ju tydligen hur länge som helst att de bara var där tillfälligt och skulle få flytta till nya platser snart... Vissa köpte till och med en biljett, och transporterade sig i flera dagar för att komma till koncentrationslägren - bara för att de trodde att en bättre verklighet väntade dem. Undra vad de som jobbade där sa till dem? Någonstans borde de ju ha tappat hoppet, och genomskådat vad som höll på att hända? Eller så kanske man var tvungen att fortsätta hoppas för att överhuvudtaget överleva... Såg bilder på "badrummen" där flera tusen personer på 40 minuter två gånger om dagen skulle gå på toa (=en lång bänk med hål i), och fick höra beskrivet vad de fick att äta (kaffe på morgonen, sen jobb 10-12 timmar, sen lite soppa och bröd)... Totalt omänskligt! Måste åka till koncentrationslägren någon gång jag med, man kanske förstår lite mer då? En liten tröst är att det idag borde vara mycket svårare (i i-länderna...) att göra om alltsammans, eftersom informationen sprids på ett helt annat sätt än förut... Men ändå! Och jag vill inte ens veta hur mycket hemskt som händer runtom i världen fortfarande idag, saker som inte når ut till allmänheten utan sker bakom låsta dörrar...
2) Dagen efter behöver man salt och vatten!
Mådde sådär på lördagsförmiddagen när föräldrarna kom hit, men fick ju ändå hålla god min och trava runt på Sofiero (jättevackert för övrigt!).. Men sen köpte vi en påse lantchips på väg hem, så efter några nävar såna så var jag betydligt piggare och social =)
3) "Ju mer blåmärken desto bättre fest"
Underbart sms från Cecilia efter fredagens tackfest, så att man kan legitimera sina små misstag under roliga kvällar =) Då får jag ge kvällen 5 av 5 toasts, baserat på min "lårkaka på vaden" och "tidernas minsta blåtira" =P :
Familjen var i Auschwitz i förra veckan, och visade kort nu när de var på besök... Fy fan säger jag bara. Bara av att se bilderna blir man ju lätt illamående, och man kan liksom inte förstå det! Bilder på långa rader med hus, och i varje rad efter rad med trevånings (!) våningssängar där det sov 2-3 personer i varje säng.... Det blir stört mycket folk! Och det var ju ändå bara dem som man "sparade" som arbetskraft.. Jag kan liksom inte föreställa mig hur de som arbetade där tänkte för att klara av arbetet.. När man tar emot ett tåg med människor, sorterar upp dem efter arbetare/ska dö, och inte ens skriver ner namnen på de som ska avrättas utan bara skickar in dem i gaskammaren?!?!! Jag kan bara inte förstå det! Men de måste ju ha varit sjukt duktiga, många trodde ju tydligen hur länge som helst att de bara var där tillfälligt och skulle få flytta till nya platser snart... Vissa köpte till och med en biljett, och transporterade sig i flera dagar för att komma till koncentrationslägren - bara för att de trodde att en bättre verklighet väntade dem. Undra vad de som jobbade där sa till dem? Någonstans borde de ju ha tappat hoppet, och genomskådat vad som höll på att hända? Eller så kanske man var tvungen att fortsätta hoppas för att överhuvudtaget överleva... Såg bilder på "badrummen" där flera tusen personer på 40 minuter två gånger om dagen skulle gå på toa (=en lång bänk med hål i), och fick höra beskrivet vad de fick att äta (kaffe på morgonen, sen jobb 10-12 timmar, sen lite soppa och bröd)... Totalt omänskligt! Måste åka till koncentrationslägren någon gång jag med, man kanske förstår lite mer då? En liten tröst är att det idag borde vara mycket svårare (i i-länderna...) att göra om alltsammans, eftersom informationen sprids på ett helt annat sätt än förut... Men ändå! Och jag vill inte ens veta hur mycket hemskt som händer runtom i världen fortfarande idag, saker som inte når ut till allmänheten utan sker bakom låsta dörrar...
2) Dagen efter behöver man salt och vatten!
Mådde sådär på lördagsförmiddagen när föräldrarna kom hit, men fick ju ändå hålla god min och trava runt på Sofiero (jättevackert för övrigt!).. Men sen köpte vi en påse lantchips på väg hem, så efter några nävar såna så var jag betydligt piggare och social =)
3) "Ju mer blåmärken desto bättre fest"
Underbart sms från Cecilia efter fredagens tackfest, så att man kan legitimera sina små misstag under roliga kvällar =) Då får jag ge kvällen 5 av 5 toasts, baserat på min "lårkaka på vaden" och "tidernas minsta blåtira" =P :
Kommentarer
Postat av: Josefin
nr 3: oj hur lyckades du? :D jag vill höra allt! :)
Trackback
