..
1) Vissa människor är ju födda att bli lärare eller nåt sånt!
Jag och Lena var och spelade volleyboll idag, och hade redan innan bestämt att vi skulle vara i samma lag och hitta nåt proffs som kunde rädda alla våra katastrofala bollar som vi insåg skulle komma att flyga åt alla möjliga håll. Vi hittade nog den bästa av alla! Den här killen (vi kan kalla honom David, eftersom han faktiskt hette det) var som vår egen tränare hela timmen vi spelade! Konkreta tips som "tänk lite mer på att hålla ihop händerna när du tar såna bollar" och "passa gärna istället för att försöka spela över bollen i ett sånt läge" blandades med uppmuntrande tillrop, high-fives och seriösa "jättebra jobbat, du har verkligen utvecklats jättemycket på den här stunden vi har spelat nu" (tyvärr till Lena då och inte till mig, menmen..). Han var grym! Hoppas han inser det själv (vi sa tyvärr inget till honom, borde vi verkligen ha gjort!), för han borde ha nån slags ledarbefattning eller arbeta som lärare eller något sådant sen! Snäll & trevlig, rättvis, kunnig.. Kanoners =)
2) Man fäster sig lätt vid saker
I alla fall gör jag det! Har ju svårt att slänga minsta lilla pryl som har något minne kopplat till sig.. Vad ska man göra åt det? Jag kan ju inte fortsätta samla på mig prylar hela livet (fast isf kommer jag ju vinna "mest prylar när den dör"-tävlingen, frågan är ju bara ifall det är mitt mål)..
Jobbigt också när det är större saker, som min lägenhet nu. Insåg förut idag att jag ska sova här två nätter till nu, sen blir det kanske 6 till om två veckor - sen är inte lägenheten min längre! Någon annan ska flytta in här och kalla det hemma.. Lite konstigt! Detta har ju vart mitt första "riktiga" egna hem med egna möbler och sånt (i Sälen fanns ju alla såna grejer), det känns speciellt att lämna det.. Första veckorna var jag ju galet glad över att bara ha en alldeles alldeles egen lägenhet! (+allt annat som hände då som var roligt med, det bygger ju på det sammanlagda minnet) Får ta massa kort på lägenheten när jag har städat på torsdag (det blir ju typ sista gången jag städar ordentligt innan det är dags för flyttstäd).. Oj vad konstigt det här känns. Jag lär ju inte vilja gå hit och kolla när någon ny har flyttat in. Inte efter att jag gick in på Fäbo2 förra säsongen, såg en kille ligga och se på TV i "vår" soffa och därför sprang ut därifrån och kände mig jätteförvirrad..
Gillar nog inte att lägga grejer så bestämt bakom mig.. "Jag stängde aldrig någonsin några dörrar, jag bara gick ut".. Lätt om man kunde göra så, men tyvärr måste man ju välja, och då måste man också välja bort saker...
3) Det är skönt att kunna lita på alla medlemmar i en arbetsgrupp
Har nog aldrig känt det förut! Just nu känns det som att jag är den svagaste länken i gruppen, lite jobbigt kanske men ändå häftligt att ha hamnat i en så bra arbetsgrupp. Riktigt glad för det! Skönt att lära sig lita på att andra kan göra ett bra jobb med, har inte riktigt känt så innan, typ på gymnasiet när man oftast fick något stolpskott eller nån latmask i gruppen. Hoppas man kommer hamna i så här bra team sen när man börjar jobba!
Jag och Lena var och spelade volleyboll idag, och hade redan innan bestämt att vi skulle vara i samma lag och hitta nåt proffs som kunde rädda alla våra katastrofala bollar som vi insåg skulle komma att flyga åt alla möjliga håll. Vi hittade nog den bästa av alla! Den här killen (vi kan kalla honom David, eftersom han faktiskt hette det) var som vår egen tränare hela timmen vi spelade! Konkreta tips som "tänk lite mer på att hålla ihop händerna när du tar såna bollar" och "passa gärna istället för att försöka spela över bollen i ett sånt läge" blandades med uppmuntrande tillrop, high-fives och seriösa "jättebra jobbat, du har verkligen utvecklats jättemycket på den här stunden vi har spelat nu" (tyvärr till Lena då och inte till mig, menmen..). Han var grym! Hoppas han inser det själv (vi sa tyvärr inget till honom, borde vi verkligen ha gjort!), för han borde ha nån slags ledarbefattning eller arbeta som lärare eller något sådant sen! Snäll & trevlig, rättvis, kunnig.. Kanoners =)
2) Man fäster sig lätt vid saker
I alla fall gör jag det! Har ju svårt att slänga minsta lilla pryl som har något minne kopplat till sig.. Vad ska man göra åt det? Jag kan ju inte fortsätta samla på mig prylar hela livet (fast isf kommer jag ju vinna "mest prylar när den dör"-tävlingen, frågan är ju bara ifall det är mitt mål)..
Jobbigt också när det är större saker, som min lägenhet nu. Insåg förut idag att jag ska sova här två nätter till nu, sen blir det kanske 6 till om två veckor - sen är inte lägenheten min längre! Någon annan ska flytta in här och kalla det hemma.. Lite konstigt! Detta har ju vart mitt första "riktiga" egna hem med egna möbler och sånt (i Sälen fanns ju alla såna grejer), det känns speciellt att lämna det.. Första veckorna var jag ju galet glad över att bara ha en alldeles alldeles egen lägenhet! (+allt annat som hände då som var roligt med, det bygger ju på det sammanlagda minnet) Får ta massa kort på lägenheten när jag har städat på torsdag (det blir ju typ sista gången jag städar ordentligt innan det är dags för flyttstäd).. Oj vad konstigt det här känns. Jag lär ju inte vilja gå hit och kolla när någon ny har flyttat in. Inte efter att jag gick in på Fäbo2 förra säsongen, såg en kille ligga och se på TV i "vår" soffa och därför sprang ut därifrån och kände mig jätteförvirrad..
Gillar nog inte att lägga grejer så bestämt bakom mig.. "Jag stängde aldrig någonsin några dörrar, jag bara gick ut".. Lätt om man kunde göra så, men tyvärr måste man ju välja, och då måste man också välja bort saker...
3) Det är skönt att kunna lita på alla medlemmar i en arbetsgrupp
Har nog aldrig känt det förut! Just nu känns det som att jag är den svagaste länken i gruppen, lite jobbigt kanske men ändå häftligt att ha hamnat i en så bra arbetsgrupp. Riktigt glad för det! Skönt att lära sig lita på att andra kan göra ett bra jobb med, har inte riktigt känt så innan, typ på gymnasiet när man oftast fick något stolpskott eller nån latmask i gruppen. Hoppas man kommer hamna i så här bra team sen när man börjar jobba!
Kommentarer
Trackback
