Grattis till mig själv!
Jag skulle härmed vilja gratulera mig själv till ett uppnått mål!
För ett år sedan bestämde jag och dåvarande pojkvännen oss för att vi hade det bättre var och en för sig, och helt plötsligt var jag singel efter 6 år av förhållanden hit och dit. Mitt i förvirringen av att helt plötsligt stå på helt egna ben så satte jag upp ett mål för mig själv: Jag ska vara singel i minst ett år. Och det har jag alltså lyckats med nu!
Låter det som ett konstigt mål? Det kanske det är, eller ovanligt i alla fall. Men såhär i efterhand tror jag att det var väldigt bra för mig. Innan hade jag bytt förhållanden som började knaka i fogarna mot nya, fräscha förhållanden. Som kanske inte byggde på helt äkta känslor utan mer på viljan efter något som bara fungerade, lite bekräftelse och lite nyheter. Det är vad jag tror nu i alla fall, när jag har fått distans till det hela.
Jag har lärt mig sjukt mycket under detta året. Att man inte måste ha någon pojkvän, utan klarar sig finfint själv. Men att man ska värdesätta vänner och familj, för de finns alltid vid din sida. Och att det är helt okej att vara själv. Och att man inte måste rådfråga någon om allting, och att ingen behöver veta exakt vad man gör hela tiden, och att man har himla mycket mer tid som man kan ägna åt precis det som man känner för för stunden, och att man inte har någon som man bråkar med små skitgrejer om utan man får ta ut sina miniaggressioner på något annat vis, och.... Kort sagt: Jag klarar mig själv, och jag klarar mig jävligt bra också.
Det som är lite roligt är att jag inser mer och mer hur skönt det är att vara singel, eller kanske rättare sagt hur bra det passar i mitt liv just nu. Så - jag har klarat målet med ett år. Men jag känner inte någon stress över att hitta någon, jag vågar vara kräsen :) Så jag lär vara singel ett bra tag till. Fan va skönt.
Okej, lite nostalgisk blir man ju över sånt här, men jag kan ärligt säga att jag inte saknar det alls just nu!
